Ängelholm, fjärilar.

På något sätt lyckades jag välja vilka Tshirtar som fick följa med, och bestämma mig för hur många par skor, trosor och strumpor som behövs under fyra månader. Och hur många avsnitt av Greys Anatomy som är nödvändiga för att hålla livsgnistan vid liv. Denna packning, 14.9 kg faktiskt, finns nu hos mig i föräldrahemmet, som är första steget på vägen mot Ubangi.

Därutöver är handbagaget tungt av böcker och övningsböcker i fransk grammatik.

Över huvudtaget har fokus fär förberedelse varit ett något annat denna gång, än när jag åkte till Darfur. Då bar jag dussintalet kilo medicinsk litteratur och hade investerat ansendliga mängder pengar i rätt skodon.

Nu har fokus mer legat på att ha med sig jeans, som någon högt uppsatt person inom Gränslösa senast hävdade var ett helt onödigt plagg att ha med ut i fält. Jag förbannade dennas namn i 6 månader. Dessutom har tid lagts ner på just att ordna just digitala nöjen till nyköpt stabil men liten extern hårddisk, och västerländska kosmetiska lyxartiklar att koppla av med.

Jag kommer att hamna i en kontext som är minst lika komplex som den i Darfur, och har också innan uppdraget försökt lära mig vad som finns att lära sig om den mystiska centrala republiken. Inte helt lätt. Återigen skall jag till ett område av världen som är randigt på Google earth, för att inte nog med satelliter har funnit stället tillräckligt intressant för att fotografera.

Jag är ganska nervös. Och känner mig liten.

Katja