Sista rycket

Snart åker jag hem. Herregud, vart tog tiden vägen?

Söndag. Vi kom just tillbaks från marknaden. Rachelle och maria spelar landhockey med ungarna på gatan. Löjtnant Moussa har som vanligt frågat om vi skall gifta oss.

Jag har lite en klump i magen att jag snart skall lämna allt, och aldrig kommer se det igen. Jag är ju full av energi och vill göra massa saker här. Men livet går vidare. Hem till snön.

Det har varit en tid full av tokerier.

I onsdags jagade jag ut en höna från barnavdelningen. Två gånger!

I söndags kväll motade jag en hord av ett trettiotal upprörda hojtande människor i grind, som alla ville in på sjukhuset samtidigt, och ta “förbannelsen” av en kvinna som just kommit in med en oklar medvetslöshet. Ögon stora som fotbollar, fulla eller höga, vet inte riktigt. De var övertygade om att grannen hade åkt till en trollkarl i en by bredvid för att lägga denna förbannelse på kvinnan, och nu var de tvungna att ta med sig grannen in på sjukhuset för att bryta voodon. Grannen hade de släpat med sig från sitt kvarter. Jag försökte förklara för dem att först var vi tvungna att använda vår sorts medicin för att hjälpa henne, och därefter fick de lov att komma in. Som tur var hade jag en “jourhavande antropolog” på besök som hjälpte till att medla lite. Jag har inte direkt blivit briefad om MSFs inställning till voodoo. Till slut lugnade alla ner sig något och gick med på att bara en person + grannen kom in på sjukhuset, morgonen efter. Mycket riktigt, de infann sig. Med hummanden och skallror. Patienten var redan vaken förstås, verkar mest vara det som man på franska kallar „crise hysterique“.

I torsdags sattes hela projektet i gungning, när jag var jour och plötsligt insåg att jag hade ett misstänkt fall av..KOLERA!! framför mig. Bara man andas ordet kolera gungar hela MSF. Och där stod jag med händerna badande i exrementer. Liten pojke, 4 år, komatos. Flydde från Kabo i problemen för några veckor sedan, bott två veckor i skogen, återvände för en vecka sedan. Naturligtvis druckit mycket dåligt vatten. Sprutande diarréer. Som vatten. Kaskadkräkningar. Ingen feber. Blev sjuk för ett halvt dygn sen. Intorkad på gränsen till i chock. Fan fan fan fan. Okej, flyglarmet gick, vi jagade fram filterpapper och biohazard-lådor att skicka prover i. Vart skall han ta vägen? OK, isoleringsrummet. Men nej förresten tältet utanför. Fan vi har redan kontaminerat isoleringsrummet. Tvätta allt med klor. Hur många procents styrka på vilken lösning? Installera obligatoriska stövlar och ombyte innan vi går in till patienten i tältet en bit bort från barnavdelningen. I beckmörkret. Ljus, ljus, behöver ljus! Profylaktiskt antibiotika till alla som varit i närheten. Allting helt tokigt. Folk jagar knivar för att skära hål i madrassen och ställa en hink under, så att avföringen som forsar ur honom åker direkt ner. i klorvatten. Fixa fram ett system för att få vatten direkt till tältet, för naturligtvis obligatorisk handtvätt, och fotbad i klorvatten på väg i och ut ur tältet.

Ett ögonblick stod jag med ena benet inne i barnhuset, med gummistövel på, och andra benet utanför utan gummistövel, fanatiskt sparkande för att få av mig fanskapet till för stor stövel, utan att ta i den, för då blir jag teoretiskt förorenad igen, och handskarna hade jag redan tagit av. Så jag kunde inte hålla i mig heller. Utanför är en halvmeter längre ner, så ni kan ju föreställa er hur dråpligt detta såg ut. Halv ramlandes varannan sekund. Rachelle låg platt på marken av skratt.
En ofattbar mängd dropp senare mådde han bättre. Lite för snabbt för att vara kolera. Men ett misstänkt fall är per definition kolera tills motsatsen är bevisad, dvs tills Institut Pasteur i Bangui säger att testet är negativt. Det riktiga setet för provtagning hade naturligtvis blivit för gammalt så dagen efter kommer ICRC-flygplanet med ett nytt, och väntade på flygfältet tills vi varit på sjukhuset, tagit ett nytt prov, och kom tillbaks med det. Så prioriterat är kolera.

Det finns andra risker än dåligt vatten i skogen, tex ingen mat. Och det har visat sig att pojken ätit frön från nåt träd som möjligen kan ha orsakat en förgiftning. Om det nu inte är kolera i alla fall.. Imorgon har vi svaret.